Wieder lange nicht gesehen

Hallo. Min avsikt att blogga tre gånger per vecka baktände uppenbarligen. Nu har det istället gått mer än tre veckor sen sist, men här är jag nu slutligen i alla fall.
 
Brasilianskan flyttade förra helgen och det har inte kommit någon ny efter henne så jag har stora sovrummet och stora badrummet för mig själv just nu. Hade inte kunnat va bättre. Har börjat nyttja vårat badkar och nu kan jag inte sluta, badar alltid när jag har sprungit. Så skönt att bada länge och zona ut då.
 
Springa regelbundet har gått bättre än att blogga regelbundet. Sprang 7 km tre gånger i veckan hela februari, nu har jag börjat följa ett informellt träningsschema inför halvmaran. Dealen är att jag ska springa 7-8 km på tisdagar, någon form av intervaller på torsdagar, och 14 km på söndagar. Och det har funkat, sprang 14 km förra söndagen och 15 km i söndags. Har aldrig sprungit så långt tidigare, men njuter faktiskt av att springa långt och långsamt, lyssna på lugn musik och lunka på i Tiergarten. Hjärnan blir så nöjd och glad av att jogga i 90 minuter också, tänker bara glada, kreativa, konstruktiva tankar senare.

 
Har också börjat försöka äta lite nyttigare i samband med de här förberedelserna. I februari åt jag sannolikt kitkat exakt varje dag, men nu försöker jag äta mer och bättre mat istället. Har ätit mycket godare också, idag åt jag bifteki med en röra av fårost och grekisk yoghurt, sallad med avocado tomat och fårost, och couscous till det. Och till lunch mörkt bröd (som tyskarna är väldigt duktiga på att göra) med lax och avocado. Äter en avocado per dag typ (en avocado per dag > en kitkat per dag), tyskarna kan också på något magiskt sätt sälja dom lagom mogna? Sensmoral: tyskarna kan allt, även det omöjliga.
 
Hade inte kunnat ha det bättre med skolan. Petra har fortsatt att växa i mina ögon och har nu statusen en av de bästa människorna jag träffat. Hon är ofattbart intellektuell fast ändå totalt tillgänglig, engagerad och sympatisk. Jag lär mig tyska men också andra saker (måndag är nyhetsdag, fredag är kultur/litteraturdag, sen får vi läsa mycket som har med psykologi att göra, typ idag om att fler och fler lever ensamma i Tyskland, förra veckan om prokrastinering. Och där fanns den intressanta informationen att människor bara gör sådant som är till 70% förknippat med positiva känslor), vi har fått läsa Kafka och Schopenhauer hittills, på fredag Bertolt Brecht. Jag sa till henne idag att jag verkligen har haft tur som hamnade i hennes klass och då sa hon att hon har haft tur att jag är det och att de alltid vill ha intelligenta, kloka, trevliga, aktiva studenter. Blev så glad över det, särskilt när det kom från henne. Nästa fredag ska vi skriva vårat B1-avslutningstest och gå vidare till B2-nivån. I bästa fall kanske jag hinner bli färdig med B2 också innan jag ska åka härifrån. Nu märks det i alla fall att min tyska har blivit bättre, och det blev egentligen tydligt förra veckan, alltså efter en månad. Jag hoppas på att märka en likadan förändring om ytterligare en månad och sen ytterligare en månad också.
 
Livet är trevligt och oproblematiskt just nu. Det enda jag måste göra är att gå på tyskalektioner som jag tycker är roliga och utvecklande och ser fram emot. Det känns inte som någon jobbig plikt direkt. I lördags satt jag på Café Einstein och gjorde min Hausaufgabe som var att tolka texten av Schopenhauer på något valfritt sätt, och den handlade på sätt och vis om varför närhet är problematiskt så jag kopplade ihop den med anknytningsteori. Och jag kände mig så levande när jag satt där och skrev om det. Det var komplicerat, men jag tror jag fick något slags kreativt flow för att det var precis lagom utmanande och så väldigt jag. Nu tänker jag, hur kan jag ordna mitt liv i förlängningen så att jag får göra sådana saker i vardagen.
 
I helgen har Anna-Karin som jobbar på mitt jobb varit här med sin kille Mattias så jag träffade dom i lördags för att äta middag. Vi åt väldigt bra genuin tysk mat på en restaurang som heter Oderquelle, och drack sen öl på en bar som heter Morgenrot. Jag drack många goda Tyskies.
Minst tre.

Här är min mat. Anka med kartoffelklöschen och apfelrotkohl. Första gången i mitt liv jag åt anka. Tyckte om det!
 
I söndags träffade jag dom igen för att äta glass vid Alexanderplatz. Det var typ 16°C+ och strålande sol och jag åt mycket god citronglass så det var allt som allt väldigt trevligt.
 
Jag har också en ny föresats som börjar den här veckan, och det är att kolla på mer sevärdheter. Jag har en fin vardagsrutin nu och livet består mest av vardag så en bra vardag = ett bra liv, men jag måste komma ihåg var jag är också. Så jag har gjort en lista över saker jag vill se, och igår prickade jag av den första: Pergamonmuseum.
Det är ett arkeologiskt museum med orientalisk konst, som är Berlins mest besökta musuem. Jag tyckte att det var väldigt fint, speciellt övervåningen med islamsk konst. Här är mina två favoriter.

 
 
Sådärja. Ett inlägg. Vet inte hur jag ska förhålla mig till det här för att det inte ska kännas så oöverstigligt, men ska försöka blogga anspråkslösare. Så. Nytt, anspråkslöst inlägg, coming soon!

Kommentera här: